Vilhelm Moberg är en av Sveriges mest hyllade författare, med böcker såsom ”Raskens”, ”Invandrarna”, ”Utvandrarna” och ”Sista brevet till Sverige”, som alla behandlar böndernas situation i samhället. En annan av hans storverk är också ”Rid i Natt!”, som jag nu har läst.
Romanen skrevs år 1941, mitt under andra världskriget, och trots att man kan dra en hel del paralleller mellan den politiska situationen i dåtidens Europa och bokens budskap och handling, utspelas boken i 1650-talets Sverige. Detta kan tänkas vara en sorts ”förklädnad”, eftersom Moberg inte ville göra det alltför uppenbart vilken politisk situation han pekar på i romanen.
I en litet socken vid namn Algutsboda bor Ragnar Svedje, en bonde som är den enda utav byns bönder som vägrar göra dagsverket hos den tyske adelsmannen Herr Klewen, som utav den svenska drottningen har tilldelats en egen del av Småland. Denne Herr Klewen vill sätta bönderna i träldom, genom att tvinga dem till gratis arbete på hans marker. Alla byns bönder, förutom
ovannämnda Ragnar Svedje, hukar sig för den tyske Herremannen och tillmötesgår hans begäran. Svedje tvingas fly till skogs, efter att ha kastat en yxa mot Klewens fogde, som kommit för att tvinga bonden till arbete.
Livet till skogs är allt annat än enkelt, men Svedje lär sig att överleva, och han blir en symbol för självständighet och uppror hos de andra bönderna som alla avundas honom.
Trots att Herr Klewen lyckas kuva bönderna så växer missnöjet och ett uppror tar snart vid, i form av en budkavle, dvs ett föremål av trä som skickades runt bland bönderna som ett tecken på protest mot de som satt sig över de underställda människorna.
Mobergs budskap med denna bok är mycket tydlig, som jag nämnde i början. Parallellerna man kan dra mellan situationen i Algutsboda år 1650 och 1940-talets nazityskland är många. Till exempel så kan Herr Klewen liknas vid Hitler, hans fogdar vid SS-styrkorna och bönderna vid de människor som inte vågade göra
motstånd i rädsla för att bli torterade eller mördade. Svedje själv är den enda som vågar göra motstånd, den enda som kämpar för sin rätt till frihet.
”Rätten” är någonting som återkommer i boken. Rätten till frihet, rätten till att äga och bruka sin egen jord. Rätten till sitt eget liv, och hur nödvändigt det är att inte ge upp den rätten.
Boken är skriven med ett gammaldags språk, för att ge en känsla utav 1600-tal, och jag tycker att Vilhelm Moberg har lyckats väl med det. Genom det gammeldagsa språket lever man sig in i dåtidens samhälle och dess situation. Man förstår mentaliteten hos människorna och alla beskrivningar som görs. För övrigt är berättartekniken mycket välorganiserad och romanen känns stilfull. Meningarnas uppbyggnad är genomtänkta och man kommer lätt in i bokens handling och känsla.
Efter att ha läst boken, kan jag med lätthet rekommendera den för andra att läsa. Det är en bok som både unga och gamla uppskattar, och den behandlar
…läs fortsättningen genom att logga in dig. Inte medlem? Enkelt –
klicka här!
(Medlemmar ser alla arbeten, användarprofiler, medlemsbilder, tillgång till kommentarer, forum, bloggar och mycket mer)