Mina förväntningar av boken Ingen återvändo är att den ska fängsla mig som läsare redan efter de första bladen och göra det nästan omöjligt för mig att lägga ifrån mig den. Boken ska ha en tydlig röd tråd så att man lätt kan följa händelserna. Jag hoppas att boken kommer att beröra mig och väcka många blandade känslor så att jag utan tvivel ska rekommendera den till någon annan.


När jag kastar en blick över bokens omslag ser jag en ung man vid pass min ålder som är på väg mot havet. Pojken släpar en kanot efter sig och håller i en paddel i sin lediga hand. På tanke på bokens titel och omslag får jag ett intryck av att han vill rymma och det finns ingen återvändo.

Kapitel 1 sid. 5-8
Redan på första sidorna av kapitel ett anar man att något fruktansvärt har hänt. Huvudpersonen Nick Strange är i sällskap med sin mor på väg till polisstationen.


Det citat som häpnade mig mest i kapitel ett var ”vad är det med er? Förstår ni inte att både pappa och jag mår dåligt av allt som har hänt?” (sidan 7)

Efter att ha läst det citatet blev jag oerhört nyfiken över vad som hänt. Jag började fundera över vad som möjligen kunnat ha inträffat som åstadkommit till att Nicks föräldrar bli så upprörda.



Kapitel 2 sid. 9-42
I det andra kapitlet fick man lära känna Nick lite bättre som person och få veta hur hans förhållande med hans omgivning är. Nick börjar i det här kapitlet att berätta hur det gick till när han och hans bästa vän Andy(Andrew) Williams följde med på skolans kanothajk.

Eftersom detta är en ungdomsbok hade jag listat ut att det skulle bli mycket drama under kampningsperioden, och det stämde. Nicks största kärlek Penny blir ihop med hans livs fiende, nämligen Steven Knight. Detta gör att Nick blir fullständigt förkrossad.


”hur mår Steven Knight Sir?”, ”han kommer att vara kvar på sjukhuset ett par veckor till. Han har lämnat några uppgifter men på grund av operationen kommer det att dröja innan vi kan förhöra honom ordentligt”. Första gången jag läste dessa två citat på sidan 14 reagerade jag inte överhuvudtaget, men efter att jag fick veta att Steven och Nick är ovänner blev jag alldeles nyfiken på att ta reda på orsaken till varför han har hamnat på sjukhuset.



Kapitel 3 sid. 43-58
I kapitel tre avslöjades det att Penny tyckte förut om Nick mer än bara en vän, men han avböjde henne eftersom han upplevde att fotbollen var viktigare för honom. Det avslöjades även att Nicks storasyster Carol tidigare hade ett intimt förhållande med Steven Knight. Detta visste inte Nick ett skymt om av den orsaken att de sällan talade med varandra, eller som Nick uttrycker sig på



sidan 52: ”Vi bodde under samma tak, men levde på två olika planeter”. Han hade aldrig tyckt om sin syster, men detta gjorde att han avskydde henne.

I det avsnittet där Nick Strange beslutar att redogöra och berätta hans inre tankar för kommissarie Fry, följer i boken hans berättande genom tidpunkter.

Klockan är nu 14.45. Nick, Andy, Collin, Steven, Peter, Virginia och Penny har på egen hand och utan sällskap av någon lärare paddlat till öarna i Hongkongs skärgård.


När Nick uttryckte sig med citatet: ”jag kämpade för att hålla tillbaka tårarna. Jag förstod inte att en förälskelse kunde vara så plågsamt”, tyckte jag en aning synd om honom. Att föreställa sig den man är obotlig förälskad i och den man hatar står varandra väldigt nära, och det är inget man kan göra för att ändra tillståndet, måste kännas som grunden till tortyr.



Kapitel 4 sid. 59-87

Klockan 14:45 – 23:00
Gänget bestämde sig att paddla iväg från skärgården till den närmsta ön. Här var det solen, ölet och marijuanan som gaddade samman sig och anföll deras kroppar.

Citatet ”förresten Strange, har du lust att röka?” på sidan 62 påminde mig om citatet på sidan 12 ” knarket då? Enligt Collin Stone och Peter Collin var det du som hade det med dig…?” Alltså hade Peter och Collin vägrat att ta följderna av sitt handlande och anklagat skyllt det hela på stackars Nick. Han hade inte provat joint över huvudtaget fram tills den dagen på ön. Det var Stone som erbjöd honom att röka, och Nick som inte ville förlora sitt ansikte framför hela gänget tog ett bloss.



Kapitel 5 sid. 87-117

Klockan 23:55 – 20:30
Efter att ha spenderat en hel dag i skärgården, beslutar de sig att paddla vidare. Gänget paddlar i ett par timmar och kommer till slut fram till udden på öns sydsida. Där välter Knight och Stone omkull en av kanoterna. Detta fick efterföljda konsekvenser eftersom kanadensaren med allt innehåll utspred sig över vattnet, och det var inte mycket av maten som gick att rädda.


Kommentaren från Nick till Knight ”det är du din idiot som gjort det här” på sidan 117, fick mig verkligen att känna hätskheten mellan de spraka som elden i en brasa. Det var lite underligt att Nick skulle komma med en sådan kommentar till Steven, eftersom han var som person mest en tystlåten kille som inte ville bråka med någon.



Kapitel 6 sid. 117-138

Klockan 20:00 – 00:40
Under den tidsperioden hade Nick och Pennys vänskap växt till en gnista mellan de. Det var till och med ett tillfälle då de var i närheten av att kyssa varandra men blev avbruten av Knight. Han kastade en träbit och siluetten av den träffade Strange mitt i huvudet. Penny plockade i enlighet med detta upp en sten från sandbotten och kastade den av sin ilska

Alternative content

på Knight, men istället råkade hon träffa en av kajakerna. Stenen hade rivit upp ett stort hål i mitten av kajaken.


Efter Samtalet mellan Clark och Knight angående hålet som hade rivits upp i kanoten: ”det kan vålla problem”, sa Clark. Vi stannade upp. ”Ja”, sa Knight, och behöll din vanliga, avskyvärt avspända hållning. ”Om vågorna är höga i morgon så kommer den att ta in vatten”, kom jag på att de hade rätt. Detta kunde innebära stora problem för dem och därför blev jag genast nyfiken på hur de skulle lösa detta problem.



Kapitel 7 sid. 138-159

Klockan 00.40 – 10.30
Klockan var efter midnatt och gänget var samlade runt elden. Knight rullade joint och delade ut öl. Alla var otäckt fulla och mådde inte alls bra. Efter en stund går Andy och Penny och lägger sig. Nick bestämmer sig för att gå o ta en dopp i havet innan läggdaggs. När han är halvvägs hör han Virginia skrika och vänder sig om för att se vad som pågår. Clark, Stone och Knight höll på att våldta Virginia. Plötsligt märker Knight att Nick sett vad som skett, därför går han fram och slår honom medvetslös.

Citatet ”Med händerna kupade över sina bröst vände sig Virginia, och sedan Penny, om. Och som en given signal som bara de två förstod, sträckte de armarna högt upp i luften samtidigt.” på sidan 147 gjorde mig en aning arg. Jag menar om tjejerna hade vägrat att dansa naken inför killarna även om det var på skoj, så hade förmodligen aldrig något så här förskräckligt hänt. Jag tror att killarna testade Virginia och Penny för att se hur stor värde de egentligen har till sina egna kroppar, och enligt mig har man inget värde för sin kropp om väljer att dansa naken inför några killar som i deras fall är främlingar.



Kapitel 8 sid. 167-201
Det var morgon och Nick blev väckt av en otäck dröm. Han kände en avgrundsdjup känsla av skuld. Gänget bestämmer sig för att paddla tillbaka till Silver Strand Beach som var platsen där deras utfärd startade. Knight råkar få den sönderrivna kajaken och stöter vid ett tillfälle ihop med en stor våg som gör att han förlorar sina ben. Besättningen skickad för att leta efter ungdomarna hittar de, och sänder omedelbart Knight till sjukhuset.

Denna händelse tycker jag var otroligt sorgligt, och inte minst kommentaren från Nick på sidan 195 ”lika lite som jag ville dö själv, lika lite önskade jag att Knight skulle dö”. Med den kommentaren förstod jag fastän Nick tyckte illa om Knight, ville hans samvete att han skulle överleva.
Kapitel 9 sid. 201-224
Här avslutade Nick sin berättande för kommissarie Fry. Tre månader senare fick han ett brev att han skulle vara vid caféet vid Mandarin Hotel på fredag eftermiddag. Nick antog

…läs fortsättningen genom att logga in dig. Inte medlem? Enkelt – klicka här!
(Medlemmar ser alla arbeten, användarprofiler, medlemsbilder, tillgång till kommentarer, forum, bloggar och mycket mer)